14 oktober, 2019
Hur får vi balans på arbetsmarknaden?
När jag skriver denna ledare sitter jag på flyget hem från Spanien och är fylld av energi från årets styrelse- och strategiinternat med förbundsstyrelsen. I år var septembermötet (över en helg) förlagt till Santara Resort i Gran Alacant, Spanien. Väl där gjorde vi en nulägesanalys och genomlysning av förbundets produktportfölj. Vi arbetade också fram förslag på både korta och långa mål för förbundet.
Framför sig ser nu kanske många bilden av den pösige fackpampen som uppmanade till bojkott mot Franco-Spanien och hade mage att själv åka dit. Bilden av Transportarbetarförbundets starke man Hasse ”Hoffa” Ericsson utanför sin bungalow i Spanien 1976 är nog en av 1900-talets mest ikoniska. Men jag kan med gott samvete lova er att det var det mest effektiva och kreativa strategi- och framtidsmöte vi haft under min tid som ordförande.
När ordföringarna i landet träffas på ordförandekonferensen om ett par veckor ska vi gemensamt gå igenom de förslag på mål och strategi som förbundsstyrelsen arbetade fram under internatet. Tillsammans ska vi diskutera och fastställa vilka mål som förbundet ska arbeta efter det kommande året. Självklart står rekryteringen högt upp på agendan.
Vi läser dagligen om så kallade bristyrken, det vill säga yrkesområden där efterfrågan på arbetskraft är större än utbudet av arbetskraft. Det skapar stora problem i arbetsmarknaden. Tillväxten riskerar att bromsas inom många områden och branscher. Det i sig är ett hot mot vår gemensamma välfärd.
Näst intill reflexmässigt ser vi oss genast om efter vilka stöd och bidrag som kan skapas för att åtgärda problemen. Kanske borde vi istället ta ett steg tillbaka och ställa oss frågan: Hur och varför uppstår bristyrken?
En marknad bygger som bekant på efterfrågan och utbud, relationen mellan pris och prestation samt individer och företag som fritt kan välja. Arbetsmarknaden är inte något undantag. Såväl individer som företag försöker göra rationella val. Utifrån denna logik är det kanske lättare att förstå varför bristyrken uppstår. Ett bristyrke uppstår p g a att inte tillräckligt många individer tycker att villkor och attraktionskraft står i rimlig proportion till dess krav. Det kan vara en lång och kostsam utbildning, dålig arbetsmiljö, stress, mycket ansvar, få vägar vidare och kanske en lön som uppfattas som låg i förhållande till kraven.
Den stora mängden bristyrkesområden antyder att arbetsmarknaden till delar är ”ur funktion”. Detta faktum grundar sig till stor del i gamla strukturer inom arbetsmarknaden som gör att efterfrågan och utbud inte längre kan lösas på marknadsmässiga villkor.
När nu arbetsmarknaden förändras i snabb takt krävs ny kunskap samt ett öppet sökande efter orsak och verkan, utan gamla låsningar i föråldrade kollektivavtal, ett exempel är vårt kollektivavtals dyra restidsersättning. Stelbenta avtal och regler kommer alltid att mötas av nya, ”fiffiga” och annorlunda lösningar.
Man kan tycka vad man vill om bemanningsbranschen men den är kanske det bästa exemplet på detta. När det befintliga systemet inte längre tillräckligt väl svarar mot marknadens efterfrågan då växer nya lösningar fram i det fria och öppna samhället. Det är bara att konstatera att bemanningsbranschen fungerar som ett smörjmedel i en stelbent marknad som inte svarat upp mot marknadens krav och förväntningar. Dessvärre är baksidan att inom vissa områden kan det bli en väsentligt högre kostnad för samma tjänster. Det är dock inte bemanningsföretagen som ska lastas för detta, snarare visar det hur de gamla strukturerna och lösningarna inte lyckats anpassa sig till de nya förutsättningarna på arbetsmarknaden.
Frågan är hur vi i praktiken ökar arbetsmarknadens funktionalitet. Hur får vi den att fungera mer som en ”riktig” marknad? Oavsett vad vi tycker om marknadens logik är det den som styr såväl människors som företagens faktiska handlande och bristyrken är som sagt inte någon naturlag, utan här gäller det att hitta nya vägar när nu våra gymnasieskolor på flera orter i landet läggs ner. Kanske är tiden nu mogen för oss att ta saken i egna händer och starta egna yrkesskolor likt våra andra systerförbund, med syfte att skapa balans på en icke fungerande arbetsmarknad inom våra branscher.
Ser fram emot ordförandekonferensen den 9–10 oktober!
Jörgen Rasmusson
Förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
jorgen@loddeplat.com
Publicerad: 2019-10-14
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #9.2019