Det är klart att man blir fundersam över i vilken riktning ekonomin är på väg. Kommer Riksbanken att höja styrräntan med ytterligare 25–50 punkter i april som planerat eller kommer utvecklingen efter bankoron i USA att spela in?
Hur som helst så slår Riksbankens räntehöjningar med full kraft mot bostadsbyggandet vilket riskerar att dra med sig byggmarknaden och hela den svenska ekonomin ned i en lågkonjunktur enligt Byggföretagens nya prognos.
”Man får gå tillbaka till 90-talskrisen för att hitta ett lika svagt år som 2023”, säger Johan Deremar, prognosansvarig vid Byggföretagen.
Jag har i tidigare ledare skrivit om hur byggkostnaderna kraftigt ökat. Det är inte bara för oss entreprenörer kostnaderna har ökat utan även byggherrarna drabbas hårt. I byggherrekostnaderna ingår exempelvis ränte- och kreditivkostnader, kostnader för projektering och centrala administrationskostnader. Räntekostnaderna har hittills stigit med 14,6 procent ur ett byggherreperspektiv, enligt SCB. Stigande räntor är därför en av de största anledningarna till den kraftiga inbromsningen i byggbranschen.
Nu pekar prognosen på att bostadsbyggandet i år kan landa i intervallet 25 000–30 000 påbörjade bostäder. Detta på grund av att man inte vet vad priset på pengarna är.
Pengar finns överallt och påverkar allt och alla. Trots pengarnas påverkan kan det vara svårt att förstå både vad pengar är och var de kommer från. Jag kunde under påskhelgen inte låta bli att fundera på hur det hänger ihop och försökte grotta ner mig i frågan. Bland annat såg jag en film på Netflix, ”97% Owned”, för en tid sedan. Den ger en bild av hur Storbritanniens skuldbaserade ekonomiska system egentligen fungerar och vilken förödande påverkan bankkriser har på vanliga medborgare.
När gemene man tänker på pengar tänker många av oss framför allt på sedlar och mynt, men faktum är att kontanter utgör en ytterst liten del av alla pengar som är i omlopp i samhället. Endast 1,3 procent under september 2021, enligt Ekonomifakta, resterande del är ”digitala pengar”.
Vidare kan man läsa att pengar framför allt har tre funktioner: dels ska de fungera som ett betalningsmedel, pengar ska också fungera som en räkneenhet (i Sveriges fall kronor) samt vara en värdebevarare, vilket innebär att pengar går att spara och använda i framtiden. Merparten av alla affärsbankspengar skapas i samband med långivning, exempelvis när en person behöver pengar till att köpa en bostad. Priset på pengarna är räntan!
Tänk att en gång i tiden var en krona lika med 0,403225 gram guld. I dag bygger i stället det svenska förtroendet för pengar på Riksbankens uppdrag att säkerställa en stabil utveckling av värdet på våra pengar.
Just nu används styrräntan till att bromsa ekonomin. Det finns även andra sätt för Riksbanken att påverka mängden pengar i samhället. Under coronapandemin diskuterades exempelvis fenomenet ”helikopterpengar” flitigt, vilket innebar att Riksbanken helt enkelt tryckte upp mer pengar för att sedan sprida vidare till allmänheten.
Så sammanfattningsvis, med höga räntor och med ett högt pris på pengarna, är risken att inbromsningen som nu sker i bostadsbyggandet kan komma att bli långvarig. Vi riskerar i stället att få en akut bostadsbrist när befolkningen sakta närmar sig 11 miljoner. Regeringen behöver därför ta fram fler reformer. Exempelvis att det skärpta amorteringskravet tas bort.
Därför är det glädjande att en utredning om amorteringskravet nu har tillsatts. Utredningen ska kraftigt förenklat se över hur åtgärder som påverkar människor på bolånemarknaden har fungerat hittills, till exempel bolånetak och amorteringskrav.
Den 11–12 maj är det dags för årets kongress på The Steam Hotel i Västerås. Jag ser fram emot att träffa alla kongressdeltagare och hoppas att vi under dessa dagar tillsammans fattar kloka beslut för förbundets framtid!
Jörgen Rasmusson
Förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
jorgen@loddeplat.com
Publicerad: 2023-05-03
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #4.2023