LEDARE: PVMagasinet #7.2025

Vår dialog med politiken måste intensifieras

När vi pratar om bristyrken i Sverige nämns ofta undersköterskor, lärare och elektriker. Men hur definierar man egentligen ett bristyrke? Räcker det med statistik från Arbetsförmedlingen eller måste vi se det i ett bredare samhällsperspektiv? Inte utan att man funderar på det när man ligger i hängmattan och låter tankarna fara i väg. För vad är det egentligen vi saknar? Är det händer som bygger, vårdar och undervisar?

Jag skulle säga att ett bristyrke är ett yrke där samhället inte klarar sig utan människorna som utövar det, men där vi ändå misslyckas med att utbilda tillräckligt många. Då tänker jag inte minst på våra egna yrkeskategorier: plåtslagare, ventilationsmontörer, servicetekniker med flera. De är inte bara hantverkare och yrkesmän, de är samhällsbärare. De ser till att taken håller tätt, att luften vi andas är ren och att våra byggnader fungerar.

Men hur många som måste utbildas det styrs inte av oss i branschen. Det styrs av politiska beslut. Och där ligger problemet.

Vacklade bostadspolitik

När bostadspolitiken vacklar, vacklar också utbildningen. Gymnasieutbildningar dimensioneras efter framtida behov och bostadsbyggandet är en av de viktigaste faktorerna. Men utan en långsiktig bostadspolitik blir både arbetsmarknad och utbildning svajig.

I förra ledaren nämnde jag bostadsminister Andreas Carlsons siffror: ett uppdämt behov på 50 000 bostäder, men bara 32 000 i faktisk byggtakt. Enligt Hyresgästföreningen krävs 50 000 nya bostäder om året, men vi är långt därifrån. När byggandet bromsar drabbas inte bara sysselsättningen i branschen. Det påverkar också utbildningar, praktikplatser och ungas möjligheter.

Bostadspolitik är mer än tak över huvudet, det är grunden för långsiktig samhällsutveckling. Och om vi inte vet hur mycket som ska byggas, hur ska vi då veta hur många som vi behöver utbilda till våra yrken när konjunkturen vänder? Hur ska kommuner våga starta eller behålla dyra yrkesutbildningar, som dessutom riskerar att läggas ned om elevgrupperna är för små?

Nyckel eller broms?

Politiken sitter på nyckeln eller bromsen. Plåt & Ventbyrån under ledning av Amelie von Zweigbergk vet vad som krävs. Där har vi tillsammans tagit fram en ny strategi: att fylla befintliga klasser, rädda hotade A-skolor, utveckla lärlingssystemet, satsa på vuxenutbildningar och garantera god kvalitet genom kunniga handledare och lärare. Men hur bra strategin än är spelar det mindre roll om inte politiken gör sin del.

Från och med 2025 får regionerna ett ökat ansvar för dimensioneringen av gymnasie-utbildningarna. Det innebär att frågan om branschens framtid inte längre bara är nationell, den blir också regional. Därför måste vår dialog med politiken intensifieras. Det handlar inte bara om fler utbildningsplatser, utan om att förstå varför våra yrken är avgörande för framtiden. Utan plåt och ventilation fungerar inte byggnaden, den läcker energi, skapar ohälsa och blir dyr att driva.

Branschen har tagit ansvar

Det är viktigt att politiker förstår att målen för bostadsbyggandet också sätter ramarna för vårt utbildningsbehov. De avgör i praktiken hur många som behöver utbildas inom exempelvis bygg- och installationsyrken. Utan tydliga mål för bostadsproduktionen står utbildnings-insatserna utan referens. Då riskerar vi att både över- och underskatta behoven, med allvarliga konsekvenser som följd: för få yrkesutbildade, längre byggtider, ökade kostnader och en bostadsmarknad som stannar upp.

Branschen har tagit sitt ansvar. Vi har byggt Sveriges bästa branschskola i Katrineholm. Men utan tydliga politiska mål är det omöjligt att förstå det faktiska utbildningsbehovet.

Så här under sommaren skickar jag med en tanke: Låt inte nästa generations hantverkare betala priset för otydlig politik. Lyft blicken. Se sambanden. Sätt målen, så bygger vi framtiden.

Jag önskar er alla en fortsatt avkopplande och välförtjänt sommarledighet!

Jörgen Rasmusson
Förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
jorgen@loddeplat.com

 

 


Publicerad: 2025-07-09
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #7.2025