Kompetensförsörjning och lönsamhet var i fokus när ordföringarna möttes på Elite Hotell Marina Tower i Stockholm den 7-8 oktober för årets Corona säkrade upplaga av ordförande-konferensen. Det har nog inte undgått någon att byggbranschen är i ett stort behov av fler medarbetare. Det har byggts och det byggs så det knakar i Sverige. Men för att kunna bygga mer så måste vi också bli fler. Arbetsmarknadsprognoser (2020) pekar på att det saknas cirka 2 000 plåtslagare i Sverige. Det är därför angeläget för byggbranschen att fler i allmänhet väljer att utbilda sig för jobben i byggbranschen men för plåt- och ventilationsbranschen i synnerhet. Vi tillsammans med facket behöver exempelvis öppna vägarna för nyanlända som har en utbildning och erfarenhet från branschen i sitt hemland att komma in i byggbranschen på rätt förutsättningar, för detta krävs bl a en moderniserad arbetsrätt som är anpassad till sin samtid.
En modernisering av arbetsrätten är enligt min uppfattning helt nödvändig för att stärka svenska företag och svensk konkurrenskraft, förbättra matchningen, öka rörligheten och underlätta för fler att få det första jobbet. Jag kan inte förstå varför man värnar en modell som håller kvar människor i arbeten som de inte trivs med och som dessutom stänger ungdomar ute från arbetsmarknaden. En sådan modell skapar bara inlåsning och en falsk trygghet.
Inte minst Corona krisen har visat att ”sist-in-först-ut” principen inte ger den trygghet för den anställde som man alltid refererar till och kräver från fackets sida. Som små företagare tvingas man från tid till annan ta stora risker i sitt företagande då framtiden ter sig oviss och osäker som det gör just nu för många beroende på vilken bransch man är verksam i. Eller när marknaden hamnar i en djup lågkonjunktur med sviktande orderingång. Oaktat vilket är kravet från motparten att man ska erbjuda mer trygghet till den anställde än man själv har under rådande omständighet vid det tillfället – vilket i min värld är en väldigt skev balans på arbetsmarknaden. Självklart ska vi ha en rättvis arbetsrätt som skyddar mot godtyckliga uppsägningar men den måste vara väl anpassad till dagens arbetsmarknad. Det är viktigt att värna om en rimlig balans mellan arbetsmarknadens parter. I vilket fall som helst hindrar inte den nuvarande strikta arbetsrätten att jobb försvinner när marknaden förändras och företag går dåligt. Den påverkar endast vilka som får stanna kvar, vilket i många fall inte är det som är bäst för att vända ett krisande företag, utan då vill man ha rätten att forma laget på bästa sätt för att rädda jobben och företaget (läs med på sidorna 52 och 53 om ”Att bygga lag”). När regelverket uppfattas som krångligt, osäkert och dyrt att säga upp är risken att arbetsgivare väljer att inte anställa alls.
Om man får tänka fritt en stund vore det bättre att värna tryggheten när man är mellan två arbeten dvs under tiden som arbetslös. Då ska man känna sig trygg och få utbildnings-möjligheter för att kunna möta de nya kompetenskraven på arbetsmarknaden, samtidigt som man får arbetslöshetsersättning med krav på att hitta ett nytt jobb. Sann trygghet ligger i anställningsbarhet, så när fler vågar byta jobb kommer kunskapsutvecklingen och matchningen förbättras på arbetsmarknaden.
För att vi i framtiden ska ha råd med trygghet och välfärd måste fler jobb skapas i Sverige, och fler människor måste jobba, inte minst i nya gröna branscher. För detta krävs en modern och flexibel arbetsrätt som gör att fler vågar anställa. Det är en av de viktigaste framtids-frågorna för att vi ska klara att ställa om Sverige till 2045. Därför kan jag bara beklaga att en av de tre parterna LO valt att säga nej i sista stund till slutbudet i den s k LAS-förhandlingen. Nu blir det istället politiken och lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden.
Så till sist en fundering om lönsamhet. Vad tjänar du mest på – att höja priset med 1 procent eller att sälja 1 procent fler varor (dvs öka volymen med 1 procent)? Enligt boken Marketing in the Era of Accountability, utgiven av det brittiska reklamförbundet IPA är svaret att en ökning av priset med 1 procent ger fem gånger mer i vinst än en ökning av försäljnings-volymen med 1 procent. Något att fundera över inför nästa offertlämning!
Efter en väldigt positiv ordförandekonferens är jag än en gång helt övertygad om att vi tillsammans skapar ett modernt förbund med fokus på medlemsnyttan!
Jörgen Rasmusson
Förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
jorgen@loddeplat.com
Publicerad: 2020-11-12
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #10.2020