7 maj, 2026
Byggandet vänder – men räcker det?
I helgen läste jag Byggföretagens konjunkturrapport 2026 #1. Den ger en tydlig bild av att byggkonjunkturen vänder. Samtidigt väcker den en fråga som jag tror att många i vår bransch känner igen: Vad innebär det i praktiken?
Efter fyra år av nedgång ökar bygginvesteringarna nu igen med omkring 4 procent både i år och nästa år. Det är i grunden positivt, men uppgången sker från mycket låga nivåer. Bostadsbyggandet har mer än halverats på några få år och även om det nu ökar ligger vi fortfarande långt under det som behövs i ett växande samhälle. Det ger en dubbel bild av läget. På pappret ser vi en återhämtning, men i vardagen möter många företag fortfarande en svag marknad.
För plåt- och ventilationsföretagen blir detta särskilt tydligt. Vi kommer ofta sent in i projekten och när det vänder tar det tid innan det når oss. För många blir därför 2026 mer ett år av stabilisering än av verklig återhämtning. Samtidigt är uppgången ojämnt fördelad. Den starkaste tillväxten ser vi i industriregioner i norr och delar av Mälardalen, där stora investeringar driver utvecklingen. I andra delar av landet är utvecklingen mer försiktig. Det innebär att förutsättningarna ser olika ut beroende på var man bedriver sin verksamhet.
Varför tar det så lång tid?
Den 15–17 april deltog jag i Tillväxtdagarna på Svenskt Näringsliv i Stockholm tillsammans med möten i SME-kommittén, styrelsen och flera arbetsgrupper. I många av samtalen återkom samma fråga: Varför tar det så lång tid att få saker att hända i Sverige?
Det är en fråga som jag möter även i vår egen vardag. När byggandet nu försöker ta fart blir det tydligt vad som bromsar. Långa tillståndsprocesser, otydliga krav och brist på tidig dialog är något som många företag känner igen. Det handlar sällan om enskilda beslut utan om hur systemen fungerar i praktiken. Här finns anledning till eftertanke. Myndigheter och länsstyrelser har en viktig roll men behöver i högre grad upplevas som en del av lösningen. Inte genom att sänka krav utan genom att skapa tydlighet och framdrift.
Vad krävs för att säga ja?
Kanske borde länsstyrelserna och andra myndigheter oftare utgå från en enkel fråga: Vad krävs för att kunna säga ja?
Samtidigt pågår en politisk diskussion om arbetstid och drivkrafter för arbete. I en bransch där kompetens redan är en bristvara väcker den diskussionen frågor. För oss som verkar nära verksamheten är sambandet tydligt, utan tillräcklig arbetskraft stannar utvecklingen.
I nummer 4 finns ett exempel på vad som kan hända när initiativ tas nära verksamheten. Ett reportage om en utbildningssatsning inom ventilation, riktad till kvinnor visar hur nya vägar kan öppnas och hur fler kan hitta till våra yrken. Det är också en påminnelse om att kompetensfrågan inte bara handlar om brist utan om möjligheter och att många av lösningarna redan finns i våra företag.
Skör återhämtning
Vi ser en återhämtning. Men den är fortfarande skör och den räcker inte för att skapa verklig fart i byggandet. Sverige behöver företag som bygger, installerar och utvecklar. Men för att det ska lyckas behövs en politik som i högre grad prioriterar tillväxt, kortare tillståndsprocesser, tydligare ansvar i myndigheterna och starkare drivkrafter för arbete och fler arbetade timmar.
Annars riskerar utvecklingen att bli något som vi kan se i statistiken, men inte fullt ut känna i verkligheten.
Jörgen Rasmusson
Förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund
jorgen@loddeplat.com
Publicerad: 2026-05-07
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #4.2026